Lite information om klassrumsmiljö

Under senare år har det pratats mycket om klassrumsmiljö och hur den inverkar på elevernas lärande. Elevens kunskaper i samspel med miljön där eleven vistas betonar begreppet lärandemiljö.

Vi kommer att lägga upp bilder från vår lärandemiljö i klassrummet, där eleverna har varit med och tyckt till. Vi tror att genom att skapa goda lärandemiljöer skapar man också förutsättningar för ett lärande.

Eleverna lär på olika sätt och utifrån olika behov, det är då vår uppgift i skolan att tillgodose dessa olika individers lust att lära och känna en möjlighet att lyckas.

I Lgr11 kan man inte utläsa något i klartext om den fysiska miljön eller dess utformning, däremot under mål och riktlinjer finns följande formuleringar:

Alla som arbetar i skolan ska ” samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande” (Lgr11) vidare står det: Alla som arbetar i skolan ska ”främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön” (Lgr11) samt:

Läraren ska ” ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Lgr11)

Pedagogiska riktningar:

John Dewey (amerikansk filosof och pedagog 1859-1952) framhöll vikten av elevens egen lärprocess och pedagogens organiserade av miljön samt de pedagogiska utmaningar. Dewey var negativ till den traditionella klassrumsmiljön där alla bänkar är ställda i gemometriska ordning och där det passiva lyssnandet och bokberoendet som gestaltades i många klassrum. Klassrumsmiljön blir då uppbyggd som ett kollektiv utan hänsyn till den enskilde elevens behov. En sådan skolmiljö blir uppbyggd på läraren och dess böcker inte på elevens behov, intresse, drivkrafter och aktivitet. Han menar på att för att skolan ska kunna möta varje individ måste skolan skapa en lärandemiljö som baseras utifrån varje individs behov och intressen samt rikta elevens aktivitet så han/hon tillägnar sig samhällets och kulturens värde (Forsell, 2005).

Rudolf Steiner ( Waldorfskolans grundare 1861-1925) påtalade vikten om estetiken spelar en stor roll. Han menade att barn påverkas av den miljö som omger dem, både gällande fantasi, fysisk utveckling och sinnen. För att tillgodose detta använder man sig av en viss färgskala på inredningen som är anpassad efter elevens ålder (Björklid, 2005)

Maria Montessori (montessoripedagogikens grundare 1870-1952) påtalade starkt om miljöns betydelse för elevers utveckling, vilket är ett framträdande drag inom montessoriskolorna. Eleverna ska känna miljön som välkomnande men samtidigt utmanande, lockande och spännande. Maria menade på att det är pedagogens ansvar förändra miljön efter verksamhetens behov (Forsell, 2005).